.

tänker på amanda robin och lilla Vilya, dem kämpar och kämpar man önskar attman kunde gör mer än att bara hålla tummarna... nu har hon klarat de två första dyngen i alla fall ett steg närmare men det är förtfarande väldigt kritiskt. jag hoppas att hon fortsätter att leva upp till sitt namn, men hon verkar ju vara en riktig liten fighter den lilla prinsessan!

---

sitter hemma med foglossning och bara väntar på att förlossningen ska sätta igång nån gång, jag vill att bebisen ska komma nu, jag vill hålla honom i mina armar krama honom och viska hur ovärdelig han är och hurmycket jag älskar honom. men men han har sin egen vilja och kommer väll när han själv vill så det är bara att vänta och idag har magen varit väldigt lugn trots en 4 timmars promenad :P
får se om läkaren och barnmorskan hade rätt om att han kommer innan torsdag men jag tvivlar på det...

hoppas för allt jag är världs att världens minsta lilla prinsessa kämpar och klarar sig nu.
640g 31,5 cm lång född i vecka 23+2 lilla, lilla vilya kämpa nu dina föräldrar och vi runt om dig vill att du ska må bra och växa dig stor och stark så vi får träffa dig

fick ett mail av jamie´s faster. hon undrade lite om hur vi har det och skrev sen att jamies farmor och farfar undrade om det var okej att dem köpte spjälsäng och skötbord till lillen :) nu har ja ju redan en sjpälsäng men dem ska köpa madrass och annat till sängen och ett skötbord :) dem är helt underbara och jag är så glad att jamie kommer få ha dem i sitt liv! det känns skönt att veta att även om hans släkt inte blir stor så kommer den i alla fall bestå av fantastiska människor :)

i morgon ska jag vara hundvakt åt sassie! ska bli såååååå underbart att träffa henne, jag har inte sett henne sen jag lämnade bort henne och de e ett tag sen nu känns dock som 40 långa år....längtar verkligen efter henne. hoppas att hon känner igen mig men det tror jag att hon gör. jag ska gosa så otroligt mycket med henne i morgon!!!

jag hade bestämt mig för att skaffa hund och hittade henne på blocket. den perfekta hunden. en blandras valp bland 10 på en bondgård utanför norrtälje. så jag tog bilen och det bar av. jag gick in i stalleet och där i en hästspillta var dem 10 bedårande valpar. vi tog upp de tre tikarna som inte var tingade och släppte ut dem i gången och jag ropade på dem och först fram kom hon, den glad, pigga vilpen med en pigmentfläck som såg ut som ett hjärta på magen och svart "kajal" runt ögonen. jag bara viste att det var hon som skulle bli min.
jag betaldade tingnings avgiften och gosade ett tag till sen bar det hem. nästan en gång i veckan kom jag tillbaka till gården för att hälsa på min lilla prinsessa som bara växte och växte.
den 1 maj var det dags stefan körde dit mig och jade fick äntligen hämta hem min underbara valp.
i bilen påväg till gården var jag tvungen att bestämma mig för vad hon skulle heta eftersom jag inte var helt pigg på namnet hon fått på gården....tjorven...efter en del velande fram och tillbaka (tur att resan tog sin tid) valde jag sassie, kaxig på engelska och det känndes som helt rätt val.
snart var resan över jag satt på gården och skrev på papper och betalde och nu var det klart, lilla sassie var min :D!
sen dess har hon vuxit sig stor och är inte längre en 4 kilos lin valp som fick åka ryggsäck på min mage när hon blir trött, nu är hon en strax över 20kilos unghund men i knät sitter hon så ofta hon får. jag har aldrig i mitt liv haft eller träffat en hund med så stor personlighet! så självsäker och trygg, nyfiken och påhittig. älskar allt och alla och alla älskar henne den lilla charmören ;)
men nu när jag ska bli ensamstående mamma så känns det som om jag inte kommer kunna ge henne tillräckligt med tid och uppmärksamhet ( var ju inte helt planerat) så nu ska hon flytta till en ny familj som kan ge henne allt vad hon behöver. en tjej och hennes 8åriga son är det hon ska flytta till, dem har stor hundvana och verkar helt undrbara. så det känns bra och jag tror hon kommer passa in där perfekt i familjen.
självklart känns det jätte jobbigt men jag har blivit lovad uppdateringar, bilder och besök så det känns ockej och så vet jag ju att detta är de bästa för henne.

min älskade prinsessa

nu är jag hemma. kört i sammanlagt tre timmar idag,  och rättegången tog 4 timmar. jobbigt som fan men nu e de över. allt gick jätte bra och jag fick träffa denny och krama om honom så det kändes hur bra som helst:)
var lite konstigt att träffa honom för första gången på en månad och säga allt man ville ha sagt när det fanns två vakter i rummet som kolla när man grät o kramades o sa att man fanns där...men men syskongråt får dem ta:P

varför skriva elaka medelanden? den här bloggen har jag för att mina vänner och min mamma ska kunna hänga med i vad som händer i mitt liv och vad som händer under graviditeten. jag vill kunna gå tillbaka och läsa hur jag hade det och vad jag gick igenom. ju längre in i graviditeten jag kommer desto mer sker och jag vill kunna läsa om det senare. om hur de första sparkarna kändes, om hur magen växte osv.
varför läsa min blogg om ni inte tycker om det ni läser? varför skicka elaka komentarer? det är väldigt simpelt ni måste inte läsa, det är ingen som tvingar er.
och ni som skriver "anonymt" varför vågarna ni inte berätta vem ni är och stå för era åsikter?
när ni skickar komentarer så får jag även era ip-adresser vilket gör att jag lätt kan ta reda på var ni befinner er och genom det ta reda på vilka ni är. det är få personer som känner janne som har träfat mig som bor/är i bangkok, ganska lätt att lista ut vem det är.
snälla sluta tracka ner på mig ta tag i era egna liv och bry er om dem. om dem inte är intressanta nog så ni måste vara elaka mot andra för att må bra kanske ni borde söka hjälp?

ta inte illa upp av det jag skriver att janne blir nere av det jag skriver kan jag inte tro han har inte tillräckligt med känslor för att ta åt sig. så synd e de inte om honom mig e inte den ända han har ljugit för. nu vet ni ialla fall sanningen. jag har inget emot er och är övertygad om att ni kommer bli underbara fastrar om ni vill. ni är inte han och jag tänker inte någonsin göra som han och berätta vad ni ska göra eller förbjuda er till något, ni är egna människor med egna viljor.

historien om viccan och janne;

vi träffades på en studentskiva jag var där med min kompis som jag bodde med och janne var där med en kompis.
vi kände inga andra och vi började prata. när kvällen var slut gav jag honom mitt nummer och han ropade hej då veronica! fel namn men knaske inte så konstigt vi hade precis träffats och det var en del öl inblandat.
efter denhär kvällen träffades vi några gånger och tillslut träffades vi på en fest där han var där kystes vi hela kvällen och det  känndes som om jag svävade på moln.
han följde mig en bit när jag skulle hem och jag berättade att jag nyligen gjort slut med mitt ex och han sa att han hade strul med sitt ex med.
efter detta försökte jag med mitt ex en gång till men det höll inte mer än en vecka efter det träffades janne och jag igen och då kom det fram till att "exet" han pratat om inte var ett ex utan en flickvän. vi kom fram till att vi skulle vara vänner men det höll inte länge och vi träffades oftare och oftare efter att vi haft sex sade jag att han kanske borde lämna sin tjej om han inte var kär längre men han sade att han var tvungen att vänta eftersom hon snart skulle ta studenten och han inte ville förstöra den för henne. att hon inte förstod vad som pågick fattar jag inte han svarade aldrig när han var med mig och gjorde han det diktade han ihop historier om att han var hemma eller på jobbet eller liknande medans han igentligen var med mig o hyrde film eller nått.
när hon väl tagit studenten väntade han ett par dagar och sen gjorde han slut men berättade inte att han träffat någon, det skulle han göra snart sa han. en sak i taget.
han blev orolig att hans familj skulle ha svårt att acceptera att vi träffats så snart efter att det tog slut med rebecca så han diktade ihop en historia om att vi kännt varandra länge och hade jobbat ihop innan. vilket blev den officiella historien. (  vi träffades första gången första veckan i april igentligen).
vi hade det bra tillsammans och han skulle snart berätta för rebecka att han träffat någon ny eftersom dem fortfarande umgicks och gick på bio m.m. men han hittade alltid en ursäkt till att inte berätta efter ett ta slutade han berätta för mig att han träffade henne, det fick jag höra av hans vänner.
i juli upptäckte vi att jag var gravid och jag ville behålla han var tveksam och vi hade ett bråk. jag sa då till honom att jag skulle göra en abort om han ville det men då sa han att han inte ville det. vi skulle behålla och han började tro att han skulle kunna bli en bra pappa och att han inte alls var lika illa inställd till att ha barn. så då bestämde vi att behålla barnet tillsammans.
hans vänner var inte alls glada över att jag var gravid och sade att han skulle bli en fördjävlig pappa och att hans liv nu var förstört. det var historier om hur jag var besatt av honom och med flit hade blivit gravid för att han inte skulle kunna lämna mig. gång på gång söp han med sina vänner och sörjde men sade fortfarande att han inte ville att jag skulle göra abort.
men jag fick absolut inte berätta för någon att jag gett honom valet eftersom "ingen skulle förstå".
vi bråkade han ville att jag skulle lita på honom eftersom jag inte hade någon andledning till att inte göra det och vi kom fram till att vi hade missförstått varandra genom att inte prata med varandra med det löste sig och vi kramades om och gick och lyssnade på hjärtljuden och kollade på babykläder som jag fått av en vän.
efter ett par dagar loggade han in på msn och förklarade att han hade växande hatkänslor mot barnet och att det känndes som om allt var barnets fel. han hade bestämt sig för att lämna mig och barnet. trots att han alltid sagt att oavsett vad skulle han inte dra. varför ville han att jag skulle lita på honom? när han ändå skulle dra? och dessutom göra det över msn?
vi träffades dagen efter och lämnade saker vi haft hos varandra. han ville inte att jag skulle umgås med hans familj med vi fick prata med varandra om det gällde barnet, han ville inte ha kontakt med mig eller barnet någonsin och skulle avsäga sig vårdnad snarast.
hans familj hörde av sig och undrade vad som hänt eftersom han tydligen inte ville berätta för dem så jag gjorde det. jag skrev på min blogg vad jag kände och berättade vad som hänt. tydligen gjorde detta att jag bröt mot alla regler som fanns. nån hade börjat smsa honom från dolt nummer med "hot" för att han dragit och även detta var mitt fel. jag skrev ett inlägg på bloggen och bad folk sluta med det hjälpte inte så det är fortfarande mitt fel och pga av detta så tänker han inte heller hjälpa till att betala vagn, skötbord m.m. som vi kommit verens om att han skulle betala hälften av. som han sa var det inte hans problem och han hade annnat att lägga pengarna på.

detta är det "vackra" historien om viccan o janne som ingen fick veta eftersom janne inte för allt i världen ville att nån skulle veta att han var en otrogen, svikande, oansvarig, ljugande 21åring.

fick veta att min plast lillebror som varit borta i två veckor sitter i häktet sedan 2 veckor  för rån...hans dom faller på fredag...mycket som hänt känner mig så trött...
ligger hemma i sängen nu...saknar att ha nån som håller om mig...hade behövt det

känns helt hopplöst... jag och killen letar efter en lägenhet men vi hittar inget, eller snarare vi hittar men får ingen...
vad ska jag göra? jag har ju inte all tid i världen att hitta en....känns helt hopplöst hur ska vi få tag på en lägenhet i tid?

hittade två gammla bilder på min lilla sassie, hon va så liten, nu har hon blivit stor och är hela 6 månader på bilderna var hon bara 3 månader....
hon e min lilla älskling och nummer 1 i min "familj" :P