sassie...

jag hade bestämt mig för att skaffa hund och hittade henne på blocket. den perfekta hunden. en blandras valp bland 10 på en bondgård utanför norrtälje. så jag tog bilen och det bar av. jag gick in i stalleet och där i en hästspillta var dem 10 bedårande valpar. vi tog upp de tre tikarna som inte var tingade och släppte ut dem i gången och jag ropade på dem och först fram kom hon, den glad, pigga vilpen med en pigmentfläck som såg ut som ett hjärta på magen och svart "kajal" runt ögonen. jag bara viste att det var hon som skulle bli min.
jag betaldade tingnings avgiften och gosade ett tag till sen bar det hem. nästan en gång i veckan kom jag tillbaka till gården för att hälsa på min lilla prinsessa som bara växte och växte.
den 1 maj var det dags stefan körde dit mig och jade fick äntligen hämta hem min underbara valp.
i bilen påväg till gården var jag tvungen att bestämma mig för vad hon skulle heta eftersom jag inte var helt pigg på namnet hon fått på gården....tjorven...efter en del velande fram och tillbaka (tur att resan tog sin tid) valde jag sassie, kaxig på engelska och det känndes som helt rätt val.
snart var resan över jag satt på gården och skrev på papper och betalde och nu var det klart, lilla sassie var min :D!
sen dess har hon vuxit sig stor och är inte längre en 4 kilos lin valp som fick åka ryggsäck på min mage när hon blir trött, nu är hon en strax över 20kilos unghund men i knät sitter hon så ofta hon får. jag har aldrig i mitt liv haft eller träffat en hund med så stor personlighet! så självsäker och trygg, nyfiken och påhittig. älskar allt och alla och alla älskar henne den lilla charmören ;)
men nu när jag ska bli ensamstående mamma så känns det som om jag inte kommer kunna ge henne tillräckligt med tid och uppmärksamhet ( var ju inte helt planerat) så nu ska hon flytta till en ny familj som kan ge henne allt vad hon behöver. en tjej och hennes 8åriga son är det hon ska flytta till, dem har stor hundvana och verkar helt undrbara. så det känns bra och jag tror hon kommer passa in där perfekt i familjen.
självklart känns det jätte jobbigt men jag har blivit lovad uppdateringar, bilder och besök så det känns ockej och så vet jag ju att detta är de bästa för henne.

min älskade prinsessa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0