.

jag åkte till danderyd för att göra tillväxtultraljudet och jag var övertygad om att de skulle vara bra eftersom det sett så positivt ut den senaste tiden med hans växtkurva. att jag hade lite smärtsamma sammandragningar igår tänkte jag i alla fall ta upp med läkaren men jag trodde att de va som de skulle.
men oj så fel jag hade.....

ultraljudet visade att lillkillen inte växer han hade en alvarligt undervikt som läkaren vill äta vidare på. efter ännu ett läkarbesök med ultraljud fick jag komma in till ett rum med ctg för att mäta lillens hjärtljud och kolla mina värkar/sammandragningar som blev värre och värre.
läkaren kom snabbt in och sade att jag kanske skulle få stanna kvar för att mäta mer eftersom han var liten men i så fall skulle de vara över natten och jag kunde gå och äta lunch i godan ro innan dem skulle lägga in mig. men det vände snabb och ingen lunch blev det...
mina värkar tog fart ordentligt och blev kraftiga så läkaren kom in och kollade livmoderhalstappen och kunde nu se att inte bara var värkarna täta och starka jag hade dessutom öppnat mig en centimeter och moderhalsen hade mjuknat upp....
man gav mig en spruta bricanyl för att försöka stanna av värkarna men det hjälpte inte och efter bara en halvtimme tog man ner mig på förlossningen istället. där satte man genast in värkhämmande dropp för att få värkarna att sluta, man gav kortison för att lillen ska utveckla sina lungor snabbare ifall  dem inte lyckas stoppa värkarna. man inser nu också efter ett tag att jag har öppnat mig 1 ½ centimeter så det har ökat men tillslut verkar det som att droppen sakta börjar fungera. jag har inte lika ont och värkarna avtar, även om dem inte försvinner helt så märks det en otrolig skillnad.
jag fick även smärtstillande och akupunktur för att slappna av och hantera smärtan och kanske blev jag lugnare av nålarna men inte gjorde de mindre ont. den biten fick smärtstillandet klara av.

nu har jag fått flytta till avdelningtolv men jag har fortfarande droppet med värkhämmande som tydligen ska sitta i  48 timmar. sen har jag fått antibiotikadropp i två omgångar eftersom jag har fått en ordentlig urinvägsinfektion jag inte själv kännt av.

i morogn hoppas jag på att få veta mer om vad som händer och hur dem tänker. idag har det mest varit kaos,
läkarna säger att vi hoppas vi kan stoppa detta annars blir det till att föda barn VÄLDIGT snart och allt jag kunde tänka var...men han ska ju inte komma på två månader, och dessutom har jag ju inga kläder till honom, allt jag köpt kommer vara förstort!....knäppa saker man hakar upp sig på i kaos situationer...
nu känner jag bara att jag hoppas han vill stanna därinne ett tag till men jag litar på att sjukhuspersonalen vet vad dem gör och mår han inte bra i magen så ta ut honom. huvudsaken är att han mår bra.

nu ska ja försöka sova. försöker uppdatera er i morgon